* Låt vattnet, som alltid, stå i minst 24 timmar så att klorid och andra kemikalier hinner avdunsta från vattnet för att undvika eventuell fototoxisk skada. Om du låter vattenet stå i 24 timmar så får du dessutom ett både mer korrekt EC och pH-värde eftersom det stabiliseras.
* Avläs pH:et redan när du tappar upp vattnet.
PH:et ska ligga på antingen det du för stunden matar plantorna med eller det som specifikt står angivet på förpackningen.
* Sträva efter så små vattendroppar som möjligt vid din applicering och att det inte lägger sig några större droppar på löven.
* Spraya inte när det är för varmt eller för torrt i luften.
* Höj lamporna eller spraya ett par timmar efter lamporna stängs av eller en stund innan de sätts igång. Det kan vara bra att spraya med vanligt pH-justerat vatten ett par minuter innan för att sänka temperaturen något, och även cirka tio minuter efter för att få näringen att sitta bättre (kan inte påpeka vikten av en bra Spread & Sticker nog).
* En extra bladmatning med tillsatt kalium kan i början av blomstadiet sätta fart på blomningen, speciellt om dagstemperaturen rör sig under 25°C.
* Bor, kalcium och järn upptas sakta under blomfasen, då kan en bladmatning fixa problemet på ett kick!
* Bladmatning för att råda bot på varken kalcium, bor eller kaliumbrist är ingen bra idé. Här väljer jag att lägga ut motstridiga uppgifter, båda från seriösa avsändare. Lär väl få in mail angående vad som stämmer ganska snart och då lovar jag att revidera den. Till dess – prova själv.
* Använd en tensid, som diskmedel, tvättmedel vid bladmatning, om ej ett vätmedel som en Spread & Sticker finns att tillgå. För mer information om Spread & Sticker gå in på dess sida, men det rekommenderas verkligen vid bladmatning av en stor del av branschledarna. Dels för bättre spridning, dels för bättre upptagning.
* Var noga med vilka näringar som har höga NPK-värden och vilka som är anpassade för bladmatning.
* Är du tveksam på om två näringar/additiver går att blanda så hör dig hellre för än att låta din okunskap gå ut över dina kära plantor.
* Precis som vid matning via rötterna så är olika växter i olika behov av näring.
Först och främst så vill jag påpeka att jag inte tar något ansvar för om någon bränner sina plantor eller blommor, övernär dem eller skapar andra oönskade effekter. Jag har försökt sätta ihop en enkel guide till bladmatning och har använt mig av diverse, som i mitt tycke ger ett seriöst intryck, internetsidor samt en del facklitteratur.
Forskning på bladmatning är ännu under utveckling och därför finns det ibland inga raka svar. Detta gäller speciellt frekvensen av sprayningen. Det finns additiv som enligt bruksanvisningen ska sprayas en till sex gånger om dagen i början av vegen. Samtidigt som andra säger att det är strängt förbjudet att spraya oftare än en gång i veckan.
Själv tror jag det är relativt. Sprayar man med additiv som är gjorda för bladmatning och inte har så högt NPK-värde så anser jag man kan spraya dagligen, eller följa anvisningarna. Kör man med starkare näring så får man ta till fler åtgärder, som att höja lamporna, anpassa efter släckning/tändning och inte heller spraya lika ofta.
För att få någorlunda förståelse för hur bladmatning fungerar och vad som egentligen händer så tänkte jag att det vore lämpligt att först berätta om den lilla växtporen stomatan. Stomatan är en por vars främsta uppgift är gasupptagning och att vid öppning binda till sig koldioxid och ge ifrån sig vatten. Dess spridning är koncentrerad till undersidan av löven, men även över resten av plantan.
Därför är det viktigt att även spraya denna yta när man matar dem.
Håll upp plantan eller dra vertikalt med din, så klart nytvättade, hand längst med löven för att komma åt undersidan. När stomatan är öppen ger den ifrån sig vattenånga och syre samtidigt som den tar upp koldioxid och näring av olika slag.
Stomata
Det är stomatan men främst rötterna som upptar vitaminer, mikrober, hormoner, näring, e.t.c! Den största fördelen med det här jämtemot den klassiska matningen via rötterna är att det här går väldigt fort. Det sägs ta en timme från att de små dropparna träffar bladen tills näringen är i plantan, och ytterligare 23 timmar tills den är spridd systemiskt.
Låg koldioxidhalt kan få stomatan att öppna sig medan en hög halt får den att stänga sig. Lider plantan av stress p.g.a. vattenbrist så förblir stomatan stängd dygnet runt vilket är väldigt illa. Detta bara inte för bladmatningen, utan för hela plantan då fotosyntesen avstannar. Är det mycket vatten i plantan vill den däremot vara öppen så stor del av dagen som möjligt, medan ett torrt rotsystem bidrar till en snävare stomata. Mycket ljus öppnar den! Att bladmata alltför ofta kan medföra att plantan blir förvirrad och rötterna slutar vara lika aktiva pga upptäckten att näring kommer från annat håll.
Stomatan styrs mycket av omständigheterna i ditt växtmedium. Även den övriga omgivningen bidrar till stomatans öppningstider. Som riktlinje kan man säga att stomatan är stängd under natten och öppen under dagen, även om man kör 24 timmars veg. Det är därför ganska bra att vara morgonpigg om man vill utnyttja stomatans öppna famn. Det är alltså bäst att spraya tidigt på morgonen och när det är runt 26°C, men har man en adekvat koldioxidtillförsel så kan man gynnas av att ha det ett par grader varmare.
Om man då bestämt sig för att prova på att bladmata, hur går man då till väga? Först och främst – i vilket stadie av odlingen är du, och hur mycket har du tänkt att lägga ner på det här bladmatningsprojektet? Har du bara tänkt göra bladmatningsvarianter av dina vanliga näringar eller har du tänkt köpa additiv och dylikt anpassat för bladmatning? Och hur ofta ska du bladmata? Jag anser att man ska använda sunt förnuft som sagt baserat på det som anges på förpackningen. I alla fall, jag rekommenderarr att man införskaffar en Spread & Sticker om man överhuvudtaget ska ägna sig åt bladmatning på en någorlunda seriös nivå. Tillverkarna själva (i alla fall när det gäller Wet Betty – liknande produkt som Humboldts Sticky) påstår att plantans upptagningsförmåga ökar med 300 % vid bladmatning med Wet Betty. Alltså är det inte bara en investering för dina plantors hälsas skull utan även för plånboken! Dessutom slipper du problem med torra jordfickor och liknande i din jord…
Till de tidiga stadierna av bladmatning kan man t.ex. använda sig av ett extrakt från sjögräs där den väldigt kraftiga Deuce Deuce förmodligen är mest passande i vårt sortiment eller Canna Rhizotonic – fick fantastiskt resultat med den sist, eller någon annan lämplig produkt/hemmagjord mix. Varför inte en näring som innehåller svampen Trichoderma som har en dokumenterad ökad rotvitalitet om man ger det varannan till var tredje vecka för små plantor. När de växer upp så reglerar man näringsintaget så att det gradvis ökar, vilket jag strax går närmare in på.
Sen växten såg ljuset för cirka fyra veckor sen så kan man vanligtvis börja använda sig av det fulla artilleriet som BioBizz Fish-mix eller BioBizz Alga-A-Mic. Dessa passar utmärkt att mixa och gör en väldigt effektiv bladmix som kan användas en gång i veckan. Glöm inte att pH-justera blandningen och tänk på att inte blanda hur som helst! Glöm heller inte att ibland spraya med bara vatten för att få bort eventuella salter och mineraler, även för den bättre effekten av bladmatningen men också för att förhindra fototoxiska effekter.
”Spraya aldrig oftare än var tionde dag och håll EC-värdet på under 1.0.”
Använd en tensid som diskmedel, tvättmedel vid bladmatning, om ej Spread & Sticker finns att tillgå. För mer information om Humboldts Sticky gå in på dess sida, men det rekommenderas verkligen vid bladmatning. Dels för bättre spridning, dels för bättre upptagning. Kanske inte marknadens tuffaste men fungerar även som insektsmedel! Man använder tensider för att ytspänningen ska sänkas och för att penetrera torr jord enklare, som en enkel variant av ett vätmedel likt Wet Betty eller Sticky.
Det största problemet folk i allmänhet förväntar sig med bladmatning tror jag är risken att antingen ge för mycket näring och/eller att bränna löven. Näringen bygger upp sig i löven och efter ett tag bildas ett fototoxiskt salt och minerallager som lägger sig som en yta och bränner löven. Du kan även få ett för högt EC-värde av ovan nämnda anledning.
Trots denna rädsla så finns det bolag som hävdar att deras produkter som Rhizotonic ska appliceras på plantorna en till sex gånger om dagen, och andra som föreslår betydligt oftare än var tionde dag. Undertecknad har använt Rhizotonic tre – fyra gånger om dagen via bladmatning de första fyra veckorna av uppväxten tillsammans med Sticky med fantastiska resultat! Rötterna växte snabbare än jag kunde ana och växte ur krukorna innan jag visste ordet av det.
I vissa produktbeskrivningar anges inte ens hur ofta produkten skall användas och då brukar jag gå på sunt förnuft som jag tidigare nämnt. Det är produkter som inte är specifikt anpassade för bladmatning och tenderar därför att vara mer fototoxiska. Näringar med ett högt NPK-värde håller i alla fall jag ett vaket öga på och ser till att varken använda dem för ofta eller utan att höja lamporna först.
Undviker helst dem faktiskt och väljer hellre en näring anpassad för bladmatning. En annan försiktighetsåtgärd man kan vidta är att vattna plantorna innan eftersom värme bidrar till fototoxiska reaktioner. Precis som den naturliga vattensprayen som är viktig både före och efter, så sänks temperaturen och därmed risken fototoxiska reaktioner. Vill man vara riktigt säker ska man göra det i samband med att lamporna tänds eller släcks.
Ska man använda helt vanlig näring så se till att låta plantan komma igång sakta. Börja med t.ex. en åttondels näringslösning och ge de små växterna bara lite sprayning.
Veckan därpå kan du fortsätta med samma spray men öka mängden.
Följande vecka dubblar du styrkan och fortsätter spraya friskt. Vid försök att skapa optimala förhållandena är en anpassad bladmatare som Deuce Deuce kanske att föredra, men då gäller det att man vet vad man sysslar med!
Fortsätt tills du nått din plantas gräns vilken sällan överstiger halva den ”vanliga” styrkan som rekommenderas för vattning via rötterna. Ett rimligt EC-värde är att föredra och stiger EC:et över t.ex. 1.7 så borde man se över dels sin mätares kalibrering och dels plantans förhållanden.
Denna guide kommer att uppdateras efterhand. Skicka gärna in positiv som negativ kritik till [email protected] eller klicka här: mail.
De påståenden som jag låter hänga löst i luften är ganska svåra att få ett säkert svar på, som det här med kalcium, bor och kalium under blomningen. Teorin och praktiken går inte alltid hand-i-hand.